-

Jag är hos mormor & morfar och hjälper till. Mormor med bruten arm och morfar med ett brustet hjärta. Det svider så jävla mycket att se ens finaste och dyrbaraste vän lida. Jag sov här inatt så det skulle bli lättare. Det kändes ganska hopplöst igårkväll. Alla var ledsen och jag får verkligen kämpa för att inte börja gråta när han ligger där helt hjälplös.
Hörde att han pep inatt, så jag gick ner och kollade och se på fan så SPRINGER min älskling till dörren för att kissa. Troligtvis samlade han krafter för att han har för stor respekt och psyke för att någonsin kissa inne. "HAN GÅR JU!!" ropar jag och morfar i kör. Och det var nog bannemig ett av de lyckligaste ögonblicken i mitt liv. Det finns en kämpe i den där lilla kroppen och den kommer kämpa tills det inte går längre. Världens bästa. Nu är han på djursjukhuset igen och veterinären sa att det hade blivit bättre och morfar var så jävla lycklig. Och jag också. Att se andra lyckliga är nog bättre än att vara lycklig själv ibland. Pray for us!