AKTA ER FÖR JANNE I SÖDERHAMN

Nu är vi hemkomna efter våran lilla roadtrip. Jag och Johanna har kommit på att det är en förbannelse över hela den här resan. Johanna blir av med plånka och kamera, Zila får nästan sitta i fyllecell, Tove blir vräkt och NU ÄR MIN MOBIL BORTA. Där kom den! Har funderat alla dessa dagar på vad fan som ska hända mig men nu är det klarTTT! Vart är du min älskade mobil?

I vilket fall som helst så har jag haft det toppen, om man bortser från ovanstående. Jag känner mig handikappad. Tror nästan det här är värre än att sitta i rullstol. Kom ju hem iallafall. Vi var i jävla Söderhamn i typ en timme eftersom gps;en letade efter ett Shell i 100 år och visade oss upp i skogen. Man skulle kunna tro att det är en våldtäktsman han letar efter och inte en bensinmack. Men då fick vi Janne istället som ville lura på oss olja och var allmänt utvecklingsstörd. Dessutom ville han aldrig gå därifrån.

MEN (något annat) nu har vi sett Bob Dylan som fick en fyra i tidningarna igår, varför vet jag inte. Var kanske inte riktigt vad jag hade hoppats på men tror jag var ungefär lika dum som Janne i Söderhamn som trodde att han skulle vara lika bra som när han skrev Blowing In The Wind som tjugoåring. Nej men det är nice att ha sett han, ska mina framtida kids få skryta om i skolan. Om man nu har så bra musiksmak då.

Whatever. Tack mamsen för maten idag & tack girls för en nice trip!

PS. MIN MOBIL E BORTA WOHOOOO PARTY HARDY KOM PÅ KALAS IMORN JAG BJUPPAR PÅ TÅRTA